Taggat: fantasy

Bokrecension: Kirin

Stort tack till Hoi förlag för recensionsexemplaret!

kirin bokomslag


KIRIN (ENIGMA #2) – ISABELLE TÖRNQVIST

★★★★✩ – 4/5


Tre år har gått sedan Svala skildes åt från Ahren och upptäckte sanningen om vad som ligger på andra sidan av de skyddande murarna. När hon äntligen hittar Ahren har han förändrats. I hans ögon ser hon det mörker som fågeln Ho-o varnade henne för. Det blir snart uppenbart att Ahren inte kan förlåta någon för det som hänt, kanske inte ens Svala.

Ute i landet styr kejsare CC och hans dödsherdar sprider skräck bland befolkningen. Svala är säker på att hon kan få folket att resa sig, om hon bara kan få dem att inse sanningen om vad som finns utanför murarna. Men det börjar bli allt mer uppenbart att hon inte kan genomföra sin plan ensam. Fågeln Ho-o är borta men till sin hjälp får hon snart enhörningen Kirin, som är en del av det mäktiga vapen som kan sätta stopp för dödsherdarna.

Kirin är andra delen i den spännande fantasytrilogin Enigma som började med Fågeln.

Köp boken här: Adlibris | Förlag: Hoi förlag | Sidor: 443 | Utgivningsdatum: 21 september 2020


Mina åsikter om boken: 

I Fågeln, första delen av Enigma, hade jag lite problem med att förstå världen och problemen i boken. Men i Kirin får man en djupare inblick i världen som man redan känner till, samt att Isabelle Törnqvist tar en till en helt ny plats som läsaren inte har fått utforska än: världen utanför murarna. Jag måste påstå att Kirin är betydligt bättre än Fågeln, för jag märkte snabbt att författaren har utvecklat sitt skrivsätt genom bättre meningar och mer spännande händelser. 

Men när jag började läsa Kirin blev jag chockad över hur första delen (nästan hälften) av boken inte ens handlar om Svala och Ahren, utan om Jäger och Kaiser. Detta gillade jag inte riktigt. Absolut att Jäger och Kaisers berättelse är intressant och läsvärd, men från början hade jag velat läsa om Svala och Ahrens resa istället. Dessutom tycker jag att Jäger och Kaisers del av boken är för lång. 

Men bortsett från detta så har författaren gjort ett bra jobb med karaktärerna, för varje karaktär har ett fint djup och läsaren förstår och känner med alla karaktärer i boken. Handlingen innehåller dessutom fler spännande händelser än Fågeln, vilket är ett stort plus. Generellt är Kirin en bra, välgjord fantasybok och en helt okej fortsättning på Enigma, men tyvärr levde den inte helt upp till mina förväntningar.

Andra böcker jag har recenserat i serien:

fågeln omslag

Bokrecension: Den röda falken

den röda falken omslag


DEN RÖDA FALKEN – CAROLINE HURTIG

★★★★★ – 5/5


En falk faller inte …
… de svävar.

Livia Falk är Göteborgs bästa jägare. Hon har dedikerat sitt liv åt att jaga och eliminera främmande. Monster som besitter mänskliga kroppar och tar död på själen.

Hon har siktet inställt på att befria världen från denna invasion, men under ett uppdrag sker något oväntat. Händelsen är startskottet för ett äventyr som tar Livia ner i Europa, till Paris och Rom. Ju mer hon lär sig om världen utanför hennes Göteborg, desto mer börjar Livia tvivla på sig själv och sitt kall.

Vem är det riktiga monstret?
Främmande eller hon själv?

Den röda falken är en historisk fantasyroman som utspelar sig i en fallen värld. Boken är helt fristående och Caroline Hurtigs åttonde roman.

Köp boken här: Adlibris | Förlag: Seraf förlag | Sidor: 318 | Utgivningsdatum: 10 oktober 2020


Mina åsikter om boken: 

Jag är i extas över hur bra, spännande och charmig Den röda falken är. Varje liten detalj, varje mening, varje händelse och varje karaktär binds samman och skapar den bästa fantasyboken jag någonsin läst. Den röda falken tog mig med storm. Jag ville på riktigt inte att den skulle ta slut! Jag vill ha mer! Fler böcker om Livia, Marco, Skog, Elsa, Felicia och Britta!

Den historiska delen i boken är min favorit. Jag tycker verkligen om hur Caroline Hurtig har skapat ett mörkt, dystert och mystiskt Göteborg och där hon samtidigt har flätat in historiska detaljer. Alla karaktärer är också helt klockrena i både egenskaper och dialoger. Handlingen är spännande och händelserik, och innehåller flera händelser som verkligen fängslar läsaren. Kapitel efter kapitel drömde jag mig bort till det historiska Göteborg, den mörka himlen och karaktärernas fantastiska egenheter.

Som jag tidigare har skrivit så hade jag gärna velat läsa tre, fyra böcker till om Livias och alla andra karaktärers äventyr. Jag fastnade verkligen för Caroline Hurtigs skrivsätt, hennes fina, detaljerade karaktärer och hennes underbara kreativitet i världsbygget. Jag älskade varenda detalj i Den röda falken. Denna fantastiska bok kommer stanna kvar i mitt hjärta, jag kommer med säkerhet läsa om Den röda falken i framtiden.

Bokrecension: Fågeln

Stort tack till Hoi Förlag för recensionsexemplaret!

fågeln omslag


FÅGELN (ENIGMA #1) – ISABELLE TÖRNQVIST

★★★★✩ – 4/5


I landet Shabala har kriget rasat så länge någon kan minnas. Trots att Svala lever långt ifrån kriget och dess fasor präglas hela hennes tillvaro av det. Det finns bara två syften med hennes liv: hon ska föda barn och sedan ta värvning i armén.

Klasskamraterna kallar Svala för demon eftersom hon är vild och bråkar med alla. Varje dag efter skolan tar Svala med sig en bok ut i skogen – en bok som bara hon kan läsa skriften i. En dag möter hon ett underligt, fågelliknande väsen i skogen.

Fågeln berättar historier om en förlorad värld och hjälper Svala att utveckla mystiska krafter med hjälp av boken. Det dröjer inte länge förrän Svala blir indragen i en maktkamp som ligger utom hennes kontroll. Kan hennes nya krafter hjälpa henne att undfly sitt öde och kanske till och med sätta stopp för kriget?

Köp boken här: Adlibris | Förlag: Hoi Förlag | Sidor: 438 | Utgivningsdatum: 21 augusti 2019


Mina åsikter om boken: 

Fågeln är Isabelle Törnqvists debutroman, och jag är imponerad över hennes kreativitet i världsbygget och karaktärerna. Världsbygget är väldigt komplicerat men intressant, samtidigt som det är lite svårt att förstå allt från början av boken. Fågeln är en sådan bok där det tar tid för läsaren att förstå världen och karaktärernas problem. Jag tänkte och funderade mycket under bokens gång, så mycket att jag ibland fick ta pauser för att smälta all information som jag tog in. 

Huvudkaraktären Svala är en person som jag hade lite problem med från början. Hon bråkade, slogs och skrek svordomar till andra barn. Men efter något kapitel fick jag se henne från ett nytt perspektiv, för då blev jag imponerad av hennes intressanta tankar och känslor. I vissa fall kändes hon äldre än vad hon var, och i andra kändes hon verkligen som en 12 åring. Isabelle Törnqvist har gjort ett bra, genomtänkt jobb med Svala och alla andra karaktärer i boken.

Generellt är Fågeln en bra fantasybok som innehåller oförutsägbara händelser och makalösa karaktärer. Ibland tog dock bokens detaljerade beskrivningar övertaget, och jag ville nästan hoppa över vissa meningar för jag fick för mycket information på samma gång. Men bortsett från detta så bjöd Fågeln på en unik, omskakande och mörk läsning som jag absolut kan rekommendera. 

Bokrecension: När gudar dör

Stort tack till Catoblepas förlag för recensionsexemplaret!

när gudar dör omslag


NÄR GUDAR DÖR – MARCUS OLAUSSON

★★★★★ – 5/5


Du är inte ond, Elderim. Glöm aldrig det. Vad de än påstår.

Elderim sägs vara utvald att kämpa mot den grymme guden Naemin, men varför är det då så svårt att lära sig magierna? Profetiorna är tvetydiga och Elderim fylls av tvivel. Vem är det egentligen som har valt ut honom? Och till vad?

Följ Elderim på en storslagen resa genom en skoningslös värld där gudarna dragit sig undan. En värld där onda människor kan bära spår av godhet och hjältar begå avskyvärda brott. Vistas bland svärande tjuvar, galna magiker och skrävlande svärdsmästare. Möt villrådiga gudar, motsträvig magi och fasansfulla vidunder.

Välkommen till Serahema.

Köp boken här: Adlibris | Förlag: Catoblepas förlag | Sidor: 639 | Utgivningsdatum: 28 september 2018


Mina åsikter om boken: 

Marcus Olausson har verkligen skapat en fantasy värd att läsas! Världsbygget är välgjort och intressant, och alla karaktärer är unika och genomtänkta. Författaren har lagt ner mycket tid på att skapa en värld som läsaren försvinner bort i, för varenda detalj är intressant och noga planerad. Jag har aldrig läst om en värld så välgjord som denna, och dessutom reser karaktärerna över hela världskartan vilket verkligen får läsaren att drömma sig bort. När gudar dör är en resa till en annan värld, där skogarna och städerna alla är oförutsägbara och farliga.

När gudar dör innehåller många karaktärer och mycket namn som läsaren måste lägga på minnet, ibland var jag tvungen att bläddra tillbaka för att minnas vem något var, eller vad vissa saker betydde. Detta är charmigt, men också svårt då boken är väldigt lång – det är då lätt att glömma. Men man märker att Marcus Olausson har lagt ner mycket tid på alla namn, varelser och religioner, vilket är helt fantastiskt!

När gudar dör bjöd på ett farligt, mörkt men också fantastiskt äventyr där läsaren verkligen följer karaktärernas utveckling. Jag vill gärna läsa mer om Serahema och alla underbara karaktärer som denna boken innehåller. Starkt tips för dig som älskar fantasy!

Bokrecension: Våreld

våreld omslag

VÅRELD

★★★★✩- 4/5


En antologi fylld av paranormal romantik.

Fly från kyla och mörker och värm dig med kärleksfullamöten, tårdrypande återföreningar och stormande känslor som sträcker sig över tid och rum.

Kasta dig in i en spirande romans, upplev längtan och känn lågan från gammal kärlek som aldrig falnar. Bevittna hur sagor blir till verklighet och dröm dig bort.

Köp boken här: Adlibris | Förlag: Seraf förlag | Sidor: 430 | Utgivningsdatum: 14 februari 2020


Mina åsikter om boken: 

Våreld är fylld av magisk kärlek och fängslande händelser. Detta är första gången jag läser en antologi, och verkligen inte min sista. Alla noveller var helt fantastiskt skrivna och jag blev positivt överraskad av uppbyggnaden av hela boken. Även om det är flera olika noveller så  känns Våreld genomtänkt och sammanhängande. Det blir dessutom mer intensivt och intressant med de olika novellerna, man får läsa flera olika berättelser i en och samma bok – bättre kan det inte bli!

Novell efter novell fängslande mig så mycket att jag inte kunde släppa boken, jag tröttnade aldrig på någon novell och jag hade gärna velat läsa hela böcker om vissa karaktärer och väsen. Kärleken i Våreld är verkligen spirande och pirrig, jag smålog under många noveller och blev ofta varm i hela kroppen. 

Mina favoritnoveller i boken är: I drakens ögon, Nyckeln till ditt hjärta och Havets sång. Om du tycker om spirande kärlek, magiska väsen och fängslande händelser kommer du absolut att tycka om Våreld. Varmt tips!

Bokrecension: Children of virtue and vengeance: Upproret

children of virtue and vengeance: upproret omslag


CHILDREN OF VIRTUE AND VENGEANCE: UPPRORET – TOMI ADEYEMI

★★★★★- 5/5


Den hisnande fortsättningen på Tomi Adeyemis banbrytande fantasyroman Children of blood and bone: Solstenen!

Efter att ha lyckats med det omöjliga har Zélie och Amari till slut återfört magin till landet Orïsha. Men effekterna av ritualen de utförde blev större än de kunnat ana, och krafterna återkommer inte bara till majierna utan också till kungligheterna.

Zélie kämpar för att ena majierna i ett Orïsha där deras motståndare är precis lika starka och besitter samma magiska förmågor som de. När fienden går samman för att upprätthålla kontrollen över Orïsha måste Zélie kämpa för Amaris rätt till tronen och för att skydda majierna från monarkins ursinne.

Med ett annalkande inbördeskrig hägrande i horisonten finner sig Zélie vid en brytpunkt: hon måste hitta ett sätt att ena kungariket innan det är för sent.   

Köp boken här: Adlibris | Förlag: Lavender Lit | Sidor: 557 | Utgivningsdatum: 23 april 2020


Mina åsikter om boken: 

Children of virtue and vengeance: Upproret bjöd på en spännande, händelserik och intressant läsning. Jag kan absolut påstå att denna delen är bättre än den första, just eftersom handlingen går in djupare på världen och karaktärerna. Jag fastnade redan efter första sidan – och sedan kunde jag inte sluta läsa. Hela boken är fylld av spännande händelser och actionfyllda scener.

Något som faktiskt chockade mig var Amaris utveckling i denna boken. Hon är inte längre den blyga, tillbakadragna karaktären utan hennes val kunde jag inte alls förstå mig på. Hennes utveckling blev enligt mig konstig, och lite överdriven. Men Zélie är fortfarande en fantastisk karaktär som jag verkligen har fastnat för. Hennes val är alltid lika starka och korrekta, och man kan inte göra annat är tycka om henne.

Children of vitrue and vengeance: Upproret är generellt en fantastiskt bok som jag starkt kan rekommendera. Jag hoppas på en lika spännande och fängslande tredje del. Och jag hoppas att den kommer snart!

Bokrecension: Children of blood and bone: Solstenen

children of blood and bone. soletenen omslag


CHILDREN OF BLOOD AND BONE: SOLSTENEN – TOMI ADEYEMI

★★★★✩- 4/5


Zélie Adebola minns hur det var när Orïsha var ett land som sjöd av magi. Det fanns i varje träd, varje eldsflamma och varje våg. Så är det inte längre. Under en hänsynslös kungs styre har både magin och människorna som kunde kontrollera den utplånats. Det har lämnat Zélie föräldralös och hennes folk utan hopp.

Men Zélie har en chans att slå tillbaka mot monarkin och göra Orïsha till ett magiskt land igen. Tillsammans med den förrymda prinsessan Amari måste Zélie övervinna den lömska kronprinsen, som är fast besluten att förinta magin för gott. Men Zélie ställs inför oväntade svårigheter när hon kämpar för att ta kontroll över sina egna krafter och över hur hon egentligen känner för fienden.

Köp boken här: Adlibris | Förlag: Lavender Lit | Sidor: 525 | Utgivningsdatum(pocket): 11 april 2019


Mina åsikter om boken: 

Detta är absolut en av de bästa fantasyböckerna jag har läst. Världsbygget är välgjort och detaljrikt, och karaktärerna är unika, trovärdiga och djupa. Hela boken är otroligt genomtänkt och välgjord, och kort sagt helt fantastiskt bra. Jag fastnade redan på första sidan, och bokens unika egenskaper känner man av på varenda sida. 

Dock tycker jag att boken hade kunnat kortas ner lite, för nu blev vissa händelser något långtråkiga. Det finns mycket beskrivningar och många meningar som, vanligtvis, skapar en djupare, mer unik handling. Vilket ju är otroligt bra om det är en kontrollerad mängd, men i Children of blood and bone: Solstenen blev det lite mycket. Jag gillar när händelser får fart, när man läser så snabbt att man själv knappt hinner med. Men när beskrivningarna blir för många blir också spänningen lite förstörd.

Bortsett från detta så är denna boken otroligt, otroligt bra och jag kan inte göra annat än rekommendera den. Karaktärerna är enkla att tycka om, och Zélies kämparglöd blir otroligt stark genom bokens gång. Generellt är detta en fantastisk bok som har många unika och intressanta egenskaper. Bara läs den, ni kommer inte bli besvikna!

Bokrecension: Den enda staden

Stort tack till författaren, Annah Nozlin för recensionsexemplaret!

den enda staden omslag


DEN ENDA STADEN: FYRA BERÄTTELSER – ANNAH NOZLIN

★★★✩✩- 3/5


Fyra berättelser. Tre sammanflätade noveller om hur den gamla civilisationen gick under, om hur tiden söndrades och hur en ny era tog sin början. En novell tvåtusen år senare, om två vänner som finner något i Arivells uråldriga bibliotek, något som borde få fortsätta vila i glömskans dunkel.

  • En natt att minnas
  • En profetia given
  • En magikers berättelse
  • Utanför ljuset

Novellerna går att läsa fristående från Annah Nozlins andra böcker, men tar plats i samma värld som Ekens dotter och Miras saga.

 

Köp boken här: Nozlin.se | Förlag: Annah Nozlin AB | Sidor: 172 | Utgivningsdatum: 2020


Mina åsikter om boken: 

Detta är min första bok skriven av Annah Nozlin, och verkligen inte min sista! Trots bokens enstaka 172 sidor så är karaktärerna och handlingen förvånansvärt genomtänkta och intressanta. Jag fängslades direkt av alla intressanta händelser och spänningen i alla berättelserna. Boken innehåller 4 berättelser som alla hänger ihop och som tillsammans skapar en väldigt fin helhet. Jag fastnade för alla karaktärerna men Diacasilla blev en stor favorit och jag hade gärna (jättegärna!) velat läsa en hel bok om henne. 

Den enda staden är en spännande och fängslande bok. Men ibland blev den något rörig med tanke på alla olika karaktärer som fanns med i berättelserna. Berättelsen om Irv och Marcius kändes också lite onödig, då den egentligen inte gav så mycket till bokens helhet. 

Bortsett från detta så bjöd Den enda staden på en intressant och händelserik läsning och jag kommer absolut att läsa fler böcker skrivna av Annah Nozlin!

Bokrecension: Mokadji: den gyllende stenens kraft

Stort tack till författaren, Mattias Olsson för recensionsexemplaret!

mokadji bokomslag


MOKADJI: DEN GYLLENE STENENS KRAFT – MATTIAS OLSSON

★★★★✩- 4/5


Sirius och Erik är på väg till Egypten på en efterlängtad resa. Plötsligt störtar flyget mitt ute i öknen och de verkar vara de enda som överlevt. De hittas medvetslösa i vrakmassorna av en mystisk man med oförklarliga krafter. Han för dem med sig till en underlig plats där de vaknar upp fyllda med frågor. De får veta att de hamnat i ökenriket i landet Mokadji, det enda riket som ännu inte drabbats av den onda härskarens mörker. Men vem är mannen med de mystiska krafterna? Hur länge kommer de klara sig undan härskarens mörker? Kommer de någonsin komma hem igen? Och vad döljer sig egentligen bortom ökenrikets gränser?

Köp boken här: Adlibris | Förlag: Visto förlag | Sidor: 347 | Utgivningsdatum: 9 december 2019


Mina åsikter om boken: 

Det första jag vill hylla är illustrationerna i boken – otroligt fina, detaljerade bilder som passar perfekt in till bokens känsla och handling. Det är ett stort plus med illustrationerna, för det gav en extra känsla för bokens karaktärer och miljöer. Det andra jag vill hylla är Mattias Olssons sätt att beskriva omgivningar och hur han på ett otroligt fin sätt gestaltar karaktärerna. Jag kunde verkligen drömma mig bort till Mokadji och dess fantastiska djur och befolkning. Otroligt bra gjort!

Handlingen är fylld av spännande händelser och hårresande ögonblick, jag fick snabbt en känsla för hur boken skulle vara och det var helt fantastiskt att drömma mig bort i den. Sedan är handlingen också väldigt dynamisk då det är en fin balans mellan lugn och kaos, berättelsen förs framåt fint och jag blev aldrig uttråkad. Karaktärerna är väldigt enkla att tycka om, och jag fastnade för alla karaktärer i boken (förutom fienderna såklart..). 

Generellt är Mokadji: den gyllene stenens kraft en riktigt bra bok som jag starkt kan rekommendera. Dock hade jag velat ha mer information om hur magin i boken fungerar, för själva magin är väldigt unik och intressant – och jag hade gärna velat veta mer om den. Mokadji: den gyllende stenens kraft är fylld av äventyr, spännande ögonblick och djur som man bara vill veta mer om. Mattias Olsson har skapat en bok värd att läsas och jag ser fram emot att fortsätta följa alla karaktärernas äventyr i nästa bok. 

Serierecension: The Order – Säsong 2

the order season 2 poster


THE ORDER – SÄSONG 2 (2020)

★★★✩✩ – 3/5


I säsong 2 av The Order fortsätter rivaliteten mellan varulvarna och magikerna. Demoner, rebeller och andra problem uppstår.. och hur kommer relationen mellan Alyssa och Jack att utvecklas?

Längd: 10 avsnitt | Seriepremiär: 18 juni 2020 | Distributör: Netflix

 

Mina åsikter om säsongen:

The Order är en serie fylld med magi och konflikter. Jag blev snabbt fast i seriens första säsong och jag såg fram emot säsong 2, men jag är väldigt besviken. Säsong 2 av The Order innehåller onödiga händelser och konstiga vändningar, det är karaktärer som helt ändrar åsikter och problem som känns överdrivna och för mycket. Säsongen innehåller 10 avsnitt, och jag vet inte varför. För det finns för mycket utfyllnadsproblem.

I första säsongen älskade jag Alyssa och Jacks relation, men nu känns den istället för utarbetad. Paret hatar varandra, för att sedan älska varandra igen.. Varför egentligen? Det ger inget nytt till handlingen, utan istället skapar det irritation hos tittaren.

the order season 2

Trots alla dessa negativa åsikter, så tycker jag ändå om säsong 2. Det finns alltid en härlig spänning i bakgrunden som gör att man inte kan sluta kolla. I säsong 1 tyckte jag att handlingen saknade djup, och det kan jag tycka nu också. Det finns ingen djupare betydelse för alla händelser, och det skapar en lite enformig serie.

Som ni säkert märker har jag blandade känslor kring denna serie, och speciellt kring denna säsong. Även om det finns mycket negativt i min recension så tycker jag ändå att serien är värd att se, för den är unik och spännande. Om man gillar action, fantasy och spänning passar denna serien perfekt. Men det finns betydligt bättre serier att kolla på än denna.

Läs min recension av The Order – Säsong 1. 

Translate »