Bokrecension: Agnes, Louis, Paris
Stort tack till Modernista för recensionsexemplaret!
AGNES, LOUIS, PARIS – JOHANNA RANES
★★★✩✩- 3/5
Ortopeden Agnes är skicklig på att gipsa brutna ben och sy ihop andra människors sår, men hennes egna sorger är inte lika väl omhändertagna. Redan vid första mötet lyckas hon förolämpa den nyinflyttade läkaren Louis som börjat arbeta på Söderberga lasarett. Som tur är har Louis bestämt sig för att inte låta motgångar avskräcka honom – tvärtom – och Agnes felsteg leder därför till en träff där hon visar honom runt i staden.
De inser snart att de inte bara delar en kärlek till körsbärsglass utan också till Paris, staden i deras minnen och drömmar. Agnes faller för den livsbejakande, impulsiva Louis. Men Louis har inte berättat allt om vad som ligger bakom hans drastiska livsfilosofi, utan visar sig bära på en hemlighet som kommer att förändra deras liv. Agnes, Louis, Paris är en gripande och hoppfull roman om livsdrömmar och om den avgörande roll vi människor har i varandras öden.
Köp boken här: Adlibris | Förlag: Modernista | Sidor: 270 | Utgivningsdatum: 28 april 2023
Mina åsikter om boken:
Agnes, Louis, Paris är en lågmäld berättelse om ofullkomlig kärlek och livets motgångar; en berättelse om att njuta av de fina stunderna i vardagen och att ta vara på sina nära och kära.
Johanna Ranes skriver på ett följsamt och fint sätt – hon lyckas gestalta miljöer och känslor utan att skapa för långdragna kapitel. Hon lyckas dessutom berätta en lång och komplex berättelse på endast 270 sidor, vilket enligt mig är helt fantastiskt. Jag ser dock inte kemin mellan huvudkaraktärerna. Agnes och Louis är enligt mig inte en bra match för varandra och jag förstår inte Johanna Ranes val av parets konflikter; det känns inte som riktig kärlek.
Under bokens gång känns kärleken också väldigt omodern och när karaktärernas ålder kom fram förstod jag inte alls vad jag hade läst – hur kan Louis och Agnes bara vara 26 år? Deras tankar och beteenden matchar inte deras ålder vilket skapar förvirring och otydlighet.
Generellt är Agnes, Louis, Paris en bra roman. Men alla osammanhängande detaljer och omoderna beteenden skapar en onaturlig upplevelse, där kärleken inte känns klockren och där karaktärerna inte matchar varandra. Men bortsett från berättelsen i sig tycker jag verkligen om Johanna Ranes skrivsätt, hennes tydliga och följsamma berättarteknik gör att jag gärna vill läsa mer av henne i framtiden.
