Taggat: Freeform

Serierecension: The Fosters – Säsong 5

the fosters season 5 poster


THE FOSTERS – SÄSONG 5

★★★★★ – 5/5


Handling: Den sista och avslutande säsongen av The Fosters innehåller politik, kärlek och missförstånd. Ett avslut att komma ihåg. 

Längd: 22 avsnitt | Seriepremiär: 11 juni 2017 | Distributör: Freeform

 

Mina åsikter om säsongen & hela serien:

Jag kan verkligen påstå att detta är min nya favoritserie. Konflikter, kärlek, missförstånd, politik.. Ja jag kan fortsätta hur länge som helst med varför jag tycker om The Fosters så mycket. Den har en fin blandning mellan allt, vilket är en stor del till varför man kan sträckkolla den så snabbt. Callie och Brandons resa har varit ett stort problem i serien, och i sista avsnittet fick man ett otroligt fint avslut på deras berättelse. Detsamma med Stef och Lena, det paret som jag har älskat mest av alla, fick också ett himla fint avslut (inte avslut direkt, men för tittarna!). 

Serien har varit bäst i de sista säsongerna, just eftersom säsong 1 & 2 innehöll lite mycket Brandon och Callie. Men det gör också serien så bra, att den har blivit bättre och bättre för varje säsong. Säsong 5 har varit mest intressant, och eftersom jag har vetat att det är sista säsongen så har jag också njutit lite extra. The Fosters skapar varma, personliga, genuina och starka känslor hos tittaren och det finns inte ett enda avsnitt där man blir uttråkad eller vill sluta kolla. Generellt kan jag säga att serien avslutades på det perfekta stället,  för även om jag gärna hade velat ha 5 säsonger till så kändes det helt rätt. Alla karaktärer befann sig i den delen av livet som jag förväntade mig, vilket skapade ett perfekt avslut. 

Jag hade kunnat skriva en hel roman om varför jag tycker om denna serien så mycket, men jag vill att ni som inte har sett den ska skapa eran egen personliga åsikt. Så jag avslutar endast med: bara se den och bara njut

Tidigare säsongsrecensioner av The Fosters:

The Fosters – Säsong 1-2

The Fosters – Säsong 3-4

Serierecension: The Fosters – Säsong 3-4

the fosters 1-2


THE FOSTERS – SÄSONG 3-4 

★★★★★ – 5/5


Handling första avsnittet: Familjen Adams Foster försöker återhämta sig efter en allvarlig bilolycka med Mariana, Jesus och deras biologiska mamma, Ana.

Längd: 40 avsnitt | Seriepremiär: 8 juni 2015 | Distributör: Freeform

 

Mina åsikter om säsongen:

Återigen fängslas jag av den mysiga, familjära och genuina känslan i denna serie. Det finns inte många serier som fångar familjelivet så bra, men The Fosters lyckas verkligen med det. Säsong 3 & 4 bjöd på spännande, oväntade händelser och jag vågar faktiskt påstå att dessa säsongerna är betydligt bättre än de förra. Allt på grund av att händelserna är mer utvecklade, intressanta och unika. Jag var helt fast, och det krävs mycket intressanta händelser för att jag ska fängslas så mycket. 

Karaktärerna är som vanligt genuina och intressanta, och tonåringarna beter sig som tonåringar. Det är helt fantastiskt att se en serie där tonåringarna inte alltid är hjältarna, utan i The Fosters får de vara just tonåringar vars handlingar styrs av deras känslor. Något som också gjorde dessa säsongerna till det bättre är att problemet med Brandon och Callie har dämpats, vilket är otroligt skönt då det blev lite mycket av det i säsong 1 & 2. 

Tidigare säsongsrecensioner av The Fosters:

The Fosters – Säsong 1-2

Serierecension: The Fosters – Säsong 1-2

the fosters season 1-2


THE FOSTERS – SÄSONG 1-2 

★★★★✩ – 4/5


Tonåriga Callie Jacobs placeras i ett fosterhem hos det lesbiska paret Lena och Stef och deras brokiga blandning av både biologiska, adoptiv- och fosterbarn.

Längd: 41 avsnitt | Seriepremiär: 3 juni 2013 | Distributör: Freeform

 

Mina åsikter om säsongen:

The Fosters är en mysig serie fylld med vardagsproblem och familjekonflikter. Jag tycker speciellt om relationerna i serien, både kärleksparen och familjerelationerna. Som tittare fylls hjärtat med värme för alla dessa underbara karaktärer, och det finns inget bättre än att börja älska en serie på detta sättet. Ett stort plus till betyget är djupet i alla karaktärer. Det känns som att jag är en del av familjen Adams Foster, och det är helt underbart. 

Något som jag kan tycka är negativt är att serien snabbt kan kännas enformig, då det egentligen kommer upp samma problem i flera avsnitt. Dock är detta samtidigt en del av seriens charm, just för att den speglar familjelivet så genuint. Sedan har jag också en ”hata-älska relation” till Brandon och Callie. För jag vill på något sätt att paret ska vara tillsammans, men samtidigt inte. Serien spelar mycket på just den relationen, och det är både spännande och irriterande.

Säsong 1 och 2 av The Fosters är absolut värda att se, speciellt på grund av alla härliga känslor och genuina problem. Jag kommer absolut att se vidare, för jag älskar verkligen den mysiga, familjära känslan. 

Translate »