Bokrecension: Tidvatten
Stort tack till LB förlag för recensionsexemplaret!
TIDVATTEN – PHILIPPA GREGORY
★★★✩✩ – 3/5
England 1648. En farlig tid för en kvinna att vara annorlunda.
Det är midsommarafton 1648 och England är mitt uppe i ett inbördeskrig mellan den lömske kung Karl I och det rebelliska parlamentet. Konflikten sträcker sig till de mest avlägsna delarna av landet, ända till tidvattenområdena i söder.
Alinor kommer från en släkt med en lång rad av läkekvinnor. I ett sista försök att bryta sig loss från sin våldsamme make står hon en natt under fullmånen på en kyrkogård, och väntar på en vålnad som ska uttala orden som befriar henne. Men istället möter hon James, en ung man på rymmen, och visar honom vägen genom tidvattenområdets förrädiska landskap. Bortom allt förnuft faller de handlöst för varandra.
I en tid av oro och vidskepelse skapar Alinors kunskaper om läkekonst och örter misstanke hos befolkningen i den lilla byn, och hennes skönhet och ambition väcker avund. Snart tar rädslan och avundsjukan över, och byborna bestämmer sig för att ta saken i egna händer.
Köp boken här: Adlibris | Förlag: LB förlag | Sidor: 495 | Utgivningsdatum: 30 oktober 2020
Mina åsikter om boken:
Tidvatten är en fin och vacker roman som jag från början förälskade mig i men som sedan blev för enformig för min smak. Handlingen är händelserik men händelserna liknar varandra, och jag fastnade inte för någon karaktär. Samtidigt är boken välskriven och jag gillar språket och känslan som boken sprider.
Jag hade lite problem att fortsätta läsa Tidvatten, för ena stunden älskade jag den och andra hade jag problem med den. Jag älskar den vackra kärleken mellan Alinor och James, men karaktärerna saknade dock den kemin som gör att läsaren fastnar. Som ni säkert märker har jag blandade känslor kring Tidvatten, och den är en sådan bok som jag kommer minnas men kanske inte läsa om. Handlingen är vacker och välgjord, men jag hade önskat att den vore mer gripande och innehöll mer djup och känslor.
Alinor och James är som skrivet det bästa med boken, för kärleken är pirrig och mysig samtidigt som den är farlig och allvarlig. Författaren har gjort ett bra jobb med romantiken, och om man tycker om fina kärleksberättelser som inte bara innehåller röda rosor och spirande förälskelser så är detta absolut en bok för dig. Tidvatten är en välskriven och vacker bok men som enligt mig saknar det lilla extra.
